Du väljer gula nejlikor för deras soliga färg, men i viktoriansk blomsterspråk har du just sagt till någon att de gjort dig besviken — inte det bästa valet för en ursäktsbukett.
Kodade blomsterbudskap var logiska när viktorianerna inte kunde tala öppet om känslor. Vi har ärvt deras betydelser trots att vi idag kan säga exakt vad vi menar.
Läs vidare för att upptäcka blommor som kanske säger något du inte avser.
Gula nejlikor betydde ”du har gjort mig besviken” i det viktorianska blomsterspråket, vilket gör dem riskabla i ursäktssammanhang. I Spanien och Frankrike förknippas de fortfarande med avvisande, medan latinamerikanska traditioner kopplar gula blommor till döden.
Blandade arrangemang innehåller olika blommor, vilket mjukar upp varje enskild betydelse. En bukett enbart med gula nejlikor, skickad till någon som kan blomsterspråk, kan skapa en pinsam situation.
Röda nejlikor uttrycker ”mitt hjärta värker för dig” tydligare. Ursäktsblommor med vita rosor eller rosa tulpaner undviker helt budskapet om avvisande.
Naturliga rosor finns inte i svart – florister färgar vita rosor eller odlar mycket mörkröda sorter. Du skickar alltså redan något konstgjort, vilket förstärker deras betydelse av slut och död.
Djupröda rosor uttrycker passion utan begravningskänslan. Kondoleansblommor bör hålla sig till vita och pastellfärger snarare än något som liknar svart.
Vissa européer ansåg att orange liljor symboliserade hat och stolthet, troligen eftersom färgen stack ut. I Japan ses de däremot som symboler för rikedom — ett bevis på att blomsterspråk inte är universella sanningar.
Liljor kräver redan försiktighet — deras pollen fläckar allt och är giftigt för katter. När man dessutom lägger till en möjlig hat-symbolik blir de orange extra problematiska att ge bort.
Vita liljor fungerar för kondoleanser, rosa för beundran. Födelsedagsblommor gör sig bättre i glada blandade färger än i en bukett av bara en sort.
Viktorianska guider hävdade att petunior betyder ”din närvaro gör mig arg”, vilket känns hårt för så glada trädgårdsblommor. Sydamerikanska ursprungsfolk använde dem i skyddsritualer långt innan européerna tilldelade dem sociala betydelser.
Penséer betyder ”jag tänker på dig” om du vill ha trädgårdsblommor med tryggare symbolik. Sommarblommor i rabatter bär i praktiken sällan på tunga känslomässiga budskap.
Fjärilsört betyder traditionellt ”lämna mig ifred” i amerikansk vildblomssymbolik. Monarklarver är helt beroende av den som sin enda födokälla under flyttsäsongerna.
Den osociala betydelsen känns motsägelsefull för en växt som upprätthåller fjärilsmigrationer. Nordamerikanska ursprungsfolk använde den medicinskt, med fokus på dess praktiska egenskaper.
Cyklamenblommor hänger med huvudet som om de redan lämnat festen. I medelhavsfolklore tolkas det som resignation — avskedsblommor som blommar just när allt annat ger upp inför vintern. När sommaren kommer försvinner hela växten spårlöst, vissnar ner till ingenting.
Grekernas poäng är tydlig. Vem vill ha en krukväxt som övar på sin död varje år? Vacker fram till februari, borta i juni — den botaniska motsvarigheten till en vinterflört.
Orkidéer stannar kvar. De där phalaenopsis från matbutiken blommar i månader utan existentiellt drama. Amaryllis gör också ett statement, men åtminstone handlar det om beslutsamhet istället för avsked. Båda ger vinterfärg utan att boka in sin egen begravning.
Tagetes kan inte enas om sitt rykte. Mexikanska familjer strör dem över altaren på De dödas dag, som lysande orange stigar för återvändande själar — döden som återförening, inte slut.
Indiska bröllop draperar dem överallt; de är praktiskt taget konfetti med rötter. I viktorianska England ansågs däremot samma glada blommor stinka av svartsjuka och grymhet.
En blomma, fyra berättelser. Din mexikanska granne ser broar till förfäder där din brittiska mormor ser elakhet. Tagetesen bryr sig inte och lyser orange oavsett.
Det viktorianska blomsterspråket uppstod ur nödvändighet. När man inte kunde tala fritt vid en formell middag fick en strategiskt placerad blomsterbukett tala i stället.
Dagens florister jagar skönhet, inte betydelselistor. De kombinerar gärna orange liljor med vita rosor för att kontrasten är snygg — oavsett att du tekniskt sett just förklarat både hat och rena avsikter. De flesta buketter skulle få en viktorian att rodna, om någon orkade översätta dem.
Rosor talar tydligt i färger: rött för kärlek, rosa för tacksamhet och vitt för medkänsla. Ingen tvetydighet, inga regionala skillnader. Solrosor sprider glädje var de än planteras. Tulpaner betyder vår och inget mer komplicerat.
Gerbera blev populära efter att den viktorianska eran med blomstersymbolik var över. Luktärter, ranunkler och lisianthus undkom också betydelseladdningen. De är helt enkelt bara blommor som blommor.
Blanda olika sorter, som gula krysantemum, rosa alstroemeria och iris, så är du trygg från oavsiktliga budskap.
Fråga florister om kulturella hänsyn för mottagaren istället för att memorera viktorianska blomstersymboler. Regionala preferenser väger tyngre än historisk symbolik vid moderna gåvor.
Tänk först på tillfället. Begravningsblommor kräver något helt annat än födelsedagsbuketter, oavsett viktorianska åsikter. Dessutom styr ofta säsongens tillgång mer än symboliska överväganden.
Vissa blommor bär på århundraden av negativ symbolik — gula nejlikor för besvikelse, orange liljor för hat och petunior för ilska. Det viktorianska blomsterspråket gav meningar som hjälpte människor att kommunicera i begränsande tider.
Dessa betydelser lever kvar i vissa sammanhang. Krysantemum är fortfarande begravningsblommor i Frankrike, tagetes leder andar i Mexiko, och svarta rosor antyder slut överallt.
Känn din mottagare och tillfället. Blandade buketter, som födelsedagsblommor och kondoleanser, är trygga val.
Har du någonsin fått en blomma med en oväntad betydelse?